En drönare är en obemannad luftfarkost, som fjärrstyrs och som flyger delvis eller helt och hållet automatiskt. Drönare används till exempel i hobbyverksamhet, men det har blivit vanligare att använda dem också i militära konflikter. Drönare används på land, till havs och i luften. 

I det här sammanhanget handlar det om flygande drönare. Storleken på och prestationsförmågan hos flygande drönare varierar stort. De minsta drönarna är små multikopteraktiga enheter, medan större drönare kan vara lika stora som småflygplan och klara av att flyga upptill tusentals kilometer. De största spaningsdrönarna kan vara lika stora som passagerarflygplan.

Drönarnas flyghöjd och hastighet beror på deras storlek, konstruktion och användningsändamål. En del drönare flyger lågt och korta sträckor, medan andra är avsedda för långvariga flygningar på hög höjd. 

De senaste fallen med drönare som förirrat sig till finländskt luftrum har berott på Ukrainas berättigade försvarsstrid mot Ryssland. 

De nordvästra delarna av Ryssland är mycket viktiga för landets krigföring. På området finns ett stort antal strategiska objekt, som inverkar till exempel på Rysslands ekonomi. Ukraina har därför riktat attacker mot objekt inom Rysslands energiindustri.

I attackerna används hundratals drönare, och drönarna skickas i väg i huvudsak hundratals kilometer från sina mål. En del av drönarna är avsedda för att vilseleda och en del för attackerna. Rutterna planeras så att drönarna kan undvika luftförsvaret eller uttryckligen för att överbelasta det och på så sätt nå fram till målet. Därför flyger de ofta lågt, nära gränser, ovanför vattendrag eller bakom höga terrängformationer. Största delen av drönarna skjuts ner, förirrar sig från sina mål eller inte träffar sina mål.

Orsaken till att de förirrar sig från sina mål kan också vara störningen mot drönare. Störningen är en av luftförsvarets metoder med syfte att styra bort drönare från sina mål. Störningen mot drönare är intensiv och omfattande.  

Ukrainas kraftiga drönarattacker har fortsatt i Ryssland de senaste månaderna. Enstaka drönare har också kommit till Finland. Situationen anknyter till en mer omfattande förändring i säkerhetsmiljön med bakgrund i anfallskriget som Ryssland inledde mot Ukraina år 2022. Attackerna som Ukraina genomfört utgör en del av denna helhet och inte något separat fenomen. De senaste händelserna har förändrat säkerhetsläget, men det riktas för närvarande inget direkt militärt hot mot Finland. 

Den militära aktiviteten i Finlands närområde har ökat sedan ifjol somras, och Försvarsmakten har gradvis ökat beredskapen. I och med drönarfallen har luftförsvarets beredskap ökats ytterligare. Utöver flygvapnets beredskapsjaktflygplan har också materiel och personal från Marinen och Armén tagits i bruk, och reservister som gett sitt samtycke har kallats till repetitionsövningar. Tillfälliga begränsningar av luftrummet och havsområden har införts som försiktighetsåtgärd.

Det är en av Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter att övervaka och trygga Finlands territoriella integritet. Övervakningen av den territoriella integriteten sker med hjälp mobila och stationära luftbevakningsradare och övriga sensorer, som finns utplacerade på olika håll i landet.

Läs mer om övervakning och tryggande av den territoriella integriteten via länken intill (på finska): https://ilmavoimat.fi/akv/akt-toiminta.

Drönare kan flyga lågt och långsamt, vilket gör dem svåra att upptäcka. 

Eftersom radarsystemen är inställda att känsligt upptäcka många slags objekt kan drönare, som flyger lågt och långsamt, för en radar se ut som till exempel flockar av flyttfåglar eller andra flygande objekt på samma höjd.

Det används radarer och sensorer för att försöka upptäcka drönare. Bilden från markbaserade radarer kompletteras med flygburen övervakning. 

Ingen stat har en hundraprocentig förmåga att säkerställa att inga drönare når dess territorium. 

Bekämpningen av drönare beror på deras storlek och egenskaper. Mindre drönare kan bekämpas med person- eller plutonspecifika bekämpningssystem, såsom handeldvapen eller störningssändare. Större drönare bekämpas genom att använda kraftigare system, såsom luftvärnsvapen och jaktplan.

Bekämpningsprocessen består av ett flertal faser: först ska objektet upptäckas, därefter ska det lokaliseras och identifieras, och därefter fattas det beslut om eventuella bekämpningsåtgärder. Efter bekämpningen görs det en bedömning av huruvida den varit framgångsrik.

Försvarsmakten är förberedda för bekämpning av drönare som en del av ett flerskiktat luftförsvarssystem. För att upptäcka och bekämpa drönare används det bland annat radarövervakning, elektroniska sensorer, jaktplan, helikoptrar och luftvärnssystem. Den bestående radarövervakningen kompletteras med andra sensorer, som mobila närövervakningsradarer, som använts nu i den intensifierade övervakningen.

Om en oidentifierad luftfarkost, till exempel en drönare, närmar sig Finlands luftrum höjer Flygvapnet sin beredskap genom att beordra jaktplanet som är i beredskap till flyguppdrag. Antalet jaktplan som är i beredskap utökas vid behov till en nivå som situationen förutsätter. Finlands luftförsvar täcker cirka 1 300 kilometer landgräns och stora havsområden. Under fredstid är jaktplan den primära motåtgärden mot drönare. Luftvärnssystem kan flyttas, men de kan inte placeras överallt, vilket gör mobila jaktplan till en central del av försvarskapaciteten.

Bekämpningen sker inom Finlands territorium först efter att drönaren har korsat gränsen. Under fredstid kan drönare inte bekämpas i andra staters luftrum eller direkt vid gränsen.  Beslut om bekämpning under fredstid baserar sig på territorialövervakningslagen, och vid eventuell avvärjningseld beaktas alltid den civila säkerheten och risken för följdskador.
Under fredstid är det i regel Försvarsministeriet som fattar beslut om användning av militär makt. Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets uppgift är dock att omedelbart vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa fientlig verksamhet, som utgör ett omedelbart och allvarligt hot mot rikets säkerhet.

Beslut om eventuell bekämpning baserar sig på en övervägd bedömning, där det avgörs om situationen utgör ett omedelbart och allvarligt hot mot rikets säkerhet. Vid bedömningen tas det hänsyn till hotet drönaren orsakar i förhållande till risken för civila. 

Syftet med tillfälliga begränsningsområden är att tömma området i fråga av övrig trafik och att på så sätt ge myndigheterna bättre förutsättningar att bekämpa drönare som förirrat sig till området. Med begränsningsområdena säkerställs också civilbefolkningens säkerhet.

Försvarsmakten ger förslag på upprättandet av ett begränsningsområde. När det gäller luftrummet upprättas begränsningsområdena av områdeskontrollen, som lyder under Traficom. Besluten om begränsningar av sjötrafik fattas av Trafik- och kommunikationsverket Traficom. 
 

Införandet av tillfälliga begränsningar baserar sig på Försvarsmaktens lägesbedömning och helhetsbedömning med syfte att garantera säkerheten. Begränsningsområden övervägs alltid från fall till fall på ett sätt som situationen förutsätter.

Repetitionsövningarna utgör en central del av Finlands försvarslösning och av  upprätthållandet och utvecklingen av reservens kunnande. Det ordnas repetitionsövningar utifrån utbildnings- och beredskapsmässiga behov, och övningarna är en del av Försvarsmaktens normala verksamhet och förberedelser. 

I det här sammanhanget har vi ordnat repetitionsövningar för reservister som har gett sitt samtycke. Målet är att göra förberedelser för att stödja Försvarsmaktens förmåga att övervaka och trygga den territoriella integriteten. De här repetitionsövningarna är på så sätt exceptionella att de baserar sig på ett beredskapsmässigt och inte på ett utbildningsmässigt behov. Av tillgängliga historiska data framgår att det tidigare inte har kallats reservister till repetitionsövningar som bygger på samtycke av beredskapsmässiga skäl.

Med repetitionsövningar som bygger på samtycke utnyttjar vi reservisternas kunnande i enlighet med de krav som läget ställer och säkerställer tillräcklig personalstyrka, ifall läget blir långvarigare. 

Det riktas inget direkt militärt hot mot Finland. Den rådande situationen beror på Ukrainas berättigade försvar mot Rysslands olagliga anfallskrig. 

Ja. Flygvapnets, Marinens och Arméns insatser syns för medborgarna på olika sätt i den rådande situationen.

Det är dock bra att komma ihåg att jaktplans- och helikopterobservationer inte alltid anknyter till drönare. Försvarsmaktens och andra myndigheters flygverksamhet pågår dygnet runt och inbegriper också övningar, räddningsverksamhet och annan normal verksamhet. Det kommuniceras separat om avvikande verksamhet och allvarliga situationer.
 

Tidigt på efternatten 15 maj 2026 fick Försvarsmakten kännedom om drönare som eventuellt höll på att förirra sig till Finland. Rekommendationen påverkades bland annat av den uppskattade mängden drönare, deras uppskattade färdriktning, flyghöjd och -hastighet och framför allt lasten de bedömdes bära på. Utifrån dessa grunder bedömdes risken vara uppenbar.

Myndigheterna gavs en varningslägesbild på natten lite efter kl. 3, varefter räddningsmyndigheterna och polisen inledde sina egna insatser. Räddningsmyndigheterna ansvarar för varningsmeddelanden. 

Flygvapnet identifierade en av drönarna som en ukrainsk AN196-drönare. Senare visade det sig att drönarna i själva verket var mindre. Varför lämnade ni felaktig information eller varför rättades inte uppgifterna?

Det stämmer att vi i början av händelseförloppet uppgav att drönaren var av typen AN196. Det är bra att komma ihåg att det då rörde sig om en identifiering baserad på en första observation, som gjordes i luften. Drönarnas storlek preciserades senare. Polisen informerar om utredningen och identifieringen av drönartypen.