Försvarsmakten och Nato

Den viktigaste effekten av ett eventuellt Natomedlemskap skulle vara att Finland är en del av Natos gemensamma försvar och omfattas av säkerhetsgarantierna enligt artikel 5. Den förebyggande effekten av Finlands försvar skulle bli mycket större än i dag. Natos största betydelse för försvarsförmågan skulle vara förmågor som ett litet land inte har råd att förvärva självständigt.

Militära allianser förringar inte behovet av ett starkt eget försvar. Finlands militära försvar är fortfarande försvarsmaktens kärnuppgift och Finland fortsätter att besluta om principerna för genomförandet av det militära nationella försvaret självt. Vi har upprätthållit och kommer att fortsätta att upprätthålla och utveckla en stark försvarsförmåga och fortsätta det bilaterala och multilaterala försvarssamarbetet. Inte heller innebär Natomedlemskap att man överger den allmänna värnplikten. Deltagandet i Natos operationer ska grundas på nationellt beslutsfattande.

Det försvarssamarbetsnätverk som byggts upp under årens lopp har visat sig ha betydelse för det skärpta säkerhetsläget. Det militära försvarssamarbetet, inklusive övnings- och rustningssamarbetet, stärker Finlands nationella försvar och förbättrar den förmåga som enligt lag krävs för att vid behov ge och ta emot militärt bistånd.

Eventuella förändringar och konsekvenser för den anställda personalen preciseras i anslutningsförhandlingarna mellan Finland och Nato. Det är en gradvis enhet som byggts upp genom åren.

Med ett eventuellt Natomedlemskap kommer Försvarsmaktens avlönade personal att sättas in i Natos militära ledningsstruktur samt i Natos truppsammansättning och organ. Antal personer och uppgifterna kommer att specificeras allt eftersom anslutningsförhandlingarna fortskrider. Den inhemska ledarskapsstrukturen förblir mycket som den är idag. Det är möjligt att till exempel en högberedskapsstyrka av professionella soldater kommer att inrättas på grund av Natos beredskapskrav. Antalet anställda ökar sannolikt i och med medlemskapet för alla personalgrupper.

Grunderna för beväringstjänsten och den frivilliga tjänstgöringen för kvinnor förändras inte i och med ett eventuellt Natomedlemskap. Ett eventuellt medlemskap påverkar med andra ord inte de värnpliktigas tjänstearrangemang eller ställning. Beväringarnas deltagande i Försvarsmaktens verksamhet utanför Finlands gränser är frivilligt.

Grunderna för värnplikten kommer inte att förändras med ett eventuellt Natomedlemskap. Ett eventuellt medlemskap kommer därför inte att påverka reservisternas ställning. Reservisternas deltagande i Försvarsmaktens verksamhet utanför Finlands gränser är frivilligt.

Försvarsmaktens internationella övningsverksamhet är aktiv under Natos medlemskapsprocess. Allt fler finländska soldater får erfarenhet av att samarbeta med internationella partner i både nationella och regionala övningar. De gemensamma övningarna och flottbesöken är en del av partnerländernas stöd till Finlands Natomedlemskapsprocess. För Finland är övningarna ett effektivt sätt att visa våra värnpliktigas kompetens och att verifiera och utveckla våra egna truppers internationella kompatibilitet. Försvarsmaktens egna övningar fortsätter som tidigare.

Natoländerna undertecknade Finlands och Sveriges anslutningsprotokoll gällande medlemskap i Nato den 5 juli 2022. I och med detta fick Finland och Sverige observatörsstatus i Nato.

Följande steg är att Finlands och Sveriges Natomedlemskap ska ratificeras av varje medlemsland innan medlemskapet träder i kraft. Varje land har sin egen process för ratificeringen, men i allmänhet ska landets parlament behandla och godkänna Finlands anslutningsprotokoll.

Då varje Natoland har ratificerat Finlands medlemskap, blir Finland medlem i Nato.

Diskussionerna som förs mellan Finland och Natoländerna i ratificeringsskedet är en del av en politisk process, där Försvarsmakten innehar en specialistroll gällande försvarsfrågor och militära frågor.

Som observatörer kan Finland och Sverige delta i Natos arbete och länderna har yttranderätt under mötena. Rösträtt har observatörerna inte.

En målsättning är att medlemsstaterna spenderar minst 2 % av BNP på försvarsutgifter.

Natomedlemskapet kommer att öka Finlands nuvarande försvarsutgifter med 1–1,5 procent, inklusive direktstöd som hänför sig till alliansens verksamhet samt löner och andra utgifter för personal som är utplacerad i dess ledningsstrukturer.

Försvarsmakten uppfyller redan Natos militära kriterier: vi har ett starkt eget nationellt försvar och anpassat med olika Natoländers försvarsmakter. Försvarsmaktens utrustning är i huvudsak Nato-kompatibel, liksom truppernas modus operandi. I Försvarsmaktens materielprojekt har detta också varit ett krav under lång tid.

Natos fördrag ålägger inte en Nato-medlemsstat sådana skyldigheter. Beslut fattas på nationell nivå av en medlemsstat på nationell basis och i enlighet med dess nationella rättsordning. När det gäller Natos baser eller vapensystem som kan finnas i Finland kommer ärendena att granskas noggrant allteftersom förhandlingarna fortskrider.