Grunden för Finlands försvar utgörs av värnplikten, en omfattande och utbildad reserv och en hög försvarsvilja. Tillsammans bildar de en trovärdig och förebyggande tröskel mot ett eventuellt bruk av maktmedel.
Värnplikten är en förutsättning för att producera kvantitativt tillräckliga och mångsidigt användbara trupper. En omfattande och kunnig reserv skapar en förmåga att både ensam och som en del av alliansen försvara hela Finland i ett långvarigt läge. Med beväringstjänsten byggs Försvarsmaktens beredskap upp och utbildas värnpliktiga för uppgifter inom det militära försvaret.
Den finländska värnplikten svarar på kraven i säkerhetsmiljön väl, och producerar tillräckliga resurser för Armén, Marinen och Flygvapnet för effektiv verksamhet i konflikt- och krigslägen. Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och välfungerande reserv.
Enligt grundlagen är varje finländare skyldig att försvara landet. Värnplikten gäller 18-65-åriga män, och kvinnor kan söka till frivillig militärtjänst. Värnpliktiga måste avlägga antingen militärtjänst eller vapenfri beväringstjänst eller civiltjänst utifrån egen övertygelse. Under beväringstjänsten får värnpliktiga en högklassig militär utbildning. Den som fullgjort beväringstjänsten hör till Försvarsmaktens reserv.
Värnplikten följer sin tid och utbildningssystemet utvecklas. På uppbåden når vi en stor del av de unga männen i Finland – även dem som av någon anledning inte deltar i bevärings- eller civiltjänstgöringen. Uppbåden skapar samhälleligt viktiga tillfällen att möta unga och förebygga marginalisering.
Värnplikten på individnivå
Uppbåden
Männen som fyller 18 under uppbådsåret deltar i uppbådet. Vid uppbådet granskas och fastställs de värnpliktigas tjänsteduglighet och beordras tidpunkten för inryckningen och tjänstgöringsstället. Det är främst Försvarsmaktens behov som inverkar på hur inryckningstiden och tjänstgöringsstället fastställs, men även de värnpliktigas önskemål gällande tjänstgöringen tas i beaktande. Vid uppbåden fattas inte beslut om tjänstgöringens längd. Om den värnpliktiga inte är tjänstduglig, befrias hen från tjänstgöring i fredstid. Av välgrundade skäl kan tjänstgöringen också senareläggas.
Kvinnor kan söka till frivillig militärtjänst på MinMili-tjänsten. Ansökan med bilagor ska tillställas senast den 15 januari. För kvinnor som sökt till frivillig militärtjänst ordnas en egen tillställning för information och urval.
Beväringstjänsten
Alla värnpliktiga inleder sin beväringstjänst från samma streck. Var och en har samma möjlighet att klara sig fint oberoende bakgrund. Beroende på utbildningen varar beväringstjänsten 165, 255 eller 347 dagar. Tjänstgöringstiden är 165 dagar för dem som utbildas för manskapsuppgifter och 255 som utbildas för manskapsuppgifter som kräver speciella färdigheter och för dem som utför vapenfri tjänst. De som utbildas till officerare, underofficerare eller de mest krävande manskapsuppgifterna tjänstgör i 347 dagar. Civiltjänsten omfattar 347 dagar.
I beväringstjänsten får de värnpliktiga en högklassig militärutbildning. Under tjänstgöringen har de värnpliktiga också möjlighet att lära sig vardags- och ledarskapsfärdigheter och skaffa sig arbetslivskompetens. I tjänstgöringsuppgifterna strävar man efter att utnyttja det kunnande som den värnpliktiga inhämtat innan beväringstjänsten. Fullgjord beväringstjänstgöring gör det möjligt att söka till krishanteringsuppgifter och militära yrken.
Reserven
Efter beväringstjänsten övergår man till reserven där manskap, underofficerare samt officerare ingår tills de fyllt 65 år. I reserven har manskapet högst 80 eller 150 repetitionsövningsdagar. Underofficerare och officerare kan ha högst 200 repetitionsövningsdagar.
