Värnplikten – ett finländskt val

Den finländska värnpliktens syfte är att utbilda stridsdugliga trupper och en omfattande reserv som utgör ett trovärdigt och förebyggande hinder mot eventuellt militärt maktbruk och en kapacitet att vid behov försvara hela Finland. Beväringstjänsten tar fram och upprätthåller försvarets beredskap och utbildar värnpliktiga för uppgifter inom det militära försvaret.

Den finländska värnplikten har kapacitet att tillgodose säkerhetsmiljöns krav och producerar tillräckliga resurser åt armén, marinen och flygvapnet, för att de ska kunna agera effektivt i konflikt- och krigssituationer. Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och prestationsduglig reserv.

Enligt grundlagen är varje finländare skyldig att försvara sitt land. Värnplikten gäller män i åldern 18–60 och kvinnor har möjlighet att söka till frivillig militärtjänst. Värnplikten kan ske som vapentjänst eller vapenfri tjänstgöring eller som civiltjänstgöring. Under beväringstjänstgöringen får de värnpliktiga en högklassig militär utbildning. Den som fullgjort beväringstjänstgöringen hör till Försvarsmaktens reserv.

Värnplikten följer med tiden och utbildningssystemet utvecklas kontinuerligt efter tidens och Försvarsmaktens krav och behov. Genom uppbåden når vi en stor del av de unga i Finland – även dem som av någon anledning inte deltar i bevärings- eller civiltjänstgöringen. Uppbåden är händelser som har samhällsbetydelse där unga kan mötas och motverka marginalisering.

 

Värnplikten på individnivå

De män som under uppbådsåret fyller 18 år deltar i uppbådet. Vid uppbådet kontrolleras den värnpliktiges lämplighet för beväringstjänsten och önskemål gällande tjänstgöringen, utifrån vilka man fastställer tjänstgöringsplatsen och tidpunkten då tjänstgöringen ska inledas. Vid uppbåden fattas inte beslut om tjänstgöringens längd. Ifall den värnpliktige inte är tjänstduglig, befrias han från tjänstgöring i fredstid. Av välgrundade skäl kan man också ansöka om uppskov med att rycka in.

Kvinnor kan ansöka om att få göra frivillig militärtjänst genom att skicka en ansökan till Försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan inklusive bilagor ska vara byrån tillhanda senast den första mars. För kvinnor som söker till militärtjänst ordnas ett informations- och urvalsmöte i april.

Alla värnpliktiga startar på samma streck. Varje beväring har möjlighet till framgång oavsett bakgrund. Tjänstgöringstiden är 165, 255 eller 347 dagar beroende på utbildningen. För dem som utbildas för manskapsuppgifter är tjänstgöringstiden 165 dagar och för dem som utbildas för manskapsuppgifter som kräver särskilda färdigheter och för dem som gör vapenfri tjänst 255 dagar. De som utbildas till officer, underofficer och för de mest krävande manskapsuppgifterna tjänstgör 347 dagar. Civiltjänstgöringen varar i dag 347 dagar.

Under beväringstjänsten får de värnpliktiga en högklassig militär utbildning. Under tjänstgöringen har de värnpliktiga även möjlighet att lära sig vardags- och ledarskapsfärdigheter och skaffa sig arbetslivskompetens. I tjänstgöringsuppgifterna strävar man efter att utnyttja det kunnande, som den värnpliktige skaffat sig innan beväringstjänsten. Fullgjord beväringstjänstgöring gör det möjligt att söka till krishanteringsuppgifter och militära yrken.

Efter fullgjord beväringstjänstgöring flyttas den värnpliktige till reserven. Personer i manskapet ingår i reserven tills de fyllt 50 år och i reserven ordnas högst 80 eller 150 repetitionsövningsdagar. Officerare och underofficerare ingår i reserven tills de fyllt 60 år och för dem ordnas högst 200 repetitionsövningsdagar. Varje person i åldern 18–60 år ingår i reserven.