Försvarsmakten ger utlåtanden om vindkraftsprojekt
Försvarsmakten är en aktiv aktör i utlåtandeprocessen som gäller störande inverkningar i fråga om vindkraftverk som är under planering.
Att Försvarsmakten hörs i samband med vindkraftsprojekt grundar sig på markanvändnings- och bygglagen. Huruvida utlåtandet är positivt eller negativt bestäms av hur man bedömer att vindkraftsprojekten stör Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter som föreskrivs i andra lagar.
Finland har i enlighet med EU-direktiven som officiell målsättning att öka andelen förnybar energi till 38 % till år 2020. Man har stakat ut vindkraftens andel till 6 TWh, och den här nivån uppnåddes nästan redan 2018 (5,8 TWh). Under det gångna årtiondet har ungefär 700 vindkraftverk uppförts i Finland, och man har begärt utlåtanden av Försvarsmakten för över tiotusen kraftverk. I endast ungefär tio procent av fallen har utlåtandet varit negativt. Positiva utlåtanden är år 2019 i kraft för 8 812 objekt.
En av de värsta olägenheterna som vindkraftverken medfört är de störningar som vindkraftverken har på de sensorer som producerar Försvarsmaktens luft- och sjölägesbild. De allt högre vindkraftsmasterna som är tätt uppförda ger med sina enorma rörliga blad upphov till radioskugga, som kan förhindra en kontinuerlig övervakning av Finlands luftrum och territorialvatten. För att undvika problem måste vindkraftsprojekten begära utlåtande av Försvarsmakten om de planerade vindkraftsverkens störande verkningar.
Försvarsmakten har en utvecklad bedömningsprocess med vilken man vetenskapligt utreder och kalkylerar olägenheter som föranleds av kraftverken. Om Försvarsmakten utgående från en preliminär bedömning inte själv uppenbart kan bevisa att det föreligger en olägenhet eller inte, så utreds ärendet i samarbete med VTT. Utgångspunkter i undersökningen är bland annat kraftverkets höjd, läge och antal samt avståndet till exempel till en radar.
Vindkraftverkets blad åstadkommer alla möjliga fartvektorer i radarn: från navet nästan från noll till bladspetsarna, där hastigheten nästan uppnår ljudets hastighet. I radarn syns rörelsen bland annat som skenmål. Ett vindmölleblads rotationsområde ger därmed upphov till en enorm täckning i luftrummet bakom det. De längsta bladen är numera 108 meter långa. Då är hela rotorns diameter, navet inberäknat, till och med drygt 220 meter.
Om man bedömer att det planerade vindkraftverket kommer att medföra betydande olägenheter, blir Försvarsmakten tvungen att avge ett negativt utlåtande om det planerade vindkraftverket. De negativa utlåtandenas andel utgör dock endast en bråkdel av det totala antalet. För projektföretagen finns alternativa platser där nya kraftverk kan byggas.
| År | Godkända (antal) | Inte godkända (antal) | Sammanlagt (antal) | Andelen godkända i procent | Andelen inte godkända i procent |
| 2011 | 1315 | 152 | 1467 | 90 | 10 |
| 2012 |
1260 | 122 | 1382 | 91 | 9 |
| 2013 | 1686 | 233 | 1919 | 88 | 12 |
| 2014 | 1648 | 67 | 1715 | 96 | 4 |
| 2015 | 1014 | 117 | 1131 | 90 | 10 |
| 2016 | 318 | 134 | 452 | 70 | 30 |
| 2017 | 162 | 69 | 231 | 70 | 30 |
| 2018 | 191 | 15 | 206 | 92,7 | 7,3 |
| 2019 | 1027 | 212 | 1239 | 82,9 | 17,1 |
| 2020 | 105 | - | 105 | 100 | 0 |
| Totalt | 8396 | 1121 | 9517 | 88,2 | 11,8 |