Frågor och svar om drönarfall 

Det stämmer att vi i början av händelseförloppet uppgav att drönaren var av typen AN196. Det är viktigt att komma ihåg att det då rörde sig om en identifiering baserad på en första observation som gjordes i luften. Drönarnas storlek preciserades senare. Polisen informerar om utredningen och identifieringen av drönartypen. Polisen meddelade den 13 april att de hittade drönarna är mindre än de som visats i media.

De senaste händelserna har påverkat situationen, men det finns för närvarande inget militärt hot mot Finland. De vilsekomna drönarna är kopplade till Ukrainas försvarskamp mot Ryssland.

Försvarsmakten följer situationen dygnet runt och har förstärkt beredskapen inom luftförsvaret.

Försvarsmakten följer situationen dygnet runt och har förstärkt beredskapen inom luftförsvaret genom att utöver flygvapnets beredskapsjaktflygplan, även använda materiel och personal från marinen och armén.

Luftrummet övervakas kontinuerligt med markbaserat radarnät. Den fasta radarkontrollen kompletteras med andra sensorer, såsom de mobila närövervakningsradarerna som används i den förstärkta övervakningen.

Om ett okänt flygfordon, till exempel en drönare, närmar sig Finlands luftrum, ökar flygvapnet beredskapen genom att skicka ett beredskapsjaktflygplan på uppdrag. Antalet beredskapsflygplan ökas vid behov till den nivå som situationen kräver.

Under fredstid är jaktflygplan den primära motåtgärden mot drönare. Finlands luftförsvar täcker cirka 1 300 kilometer landgräns samt stora havsområden. Luftvärnssystem kan flyttas, men de kan inte placeras överallt, vilket gör mobila jaktflygplan till en central del av försvarskapaciteten.

Beredskapsåtgärder genomförs under fredstid med ordinarie personal, och beredskapen anpassas efter rådande situation.

Ja, Ukrainas förmåga till långräckviddig påverkan har ökat. Det finns inga tecken på att attackerna skulle upphöra.

Övervakning och skydd av territoriell integritet är en lagstadgad uppgift för Försvarsmakten. Denna övervakning utförs med mobila och fasta luftövervakningsradarstationer och andra sensorer placerade runt om i landet.

Ja. Flyg-, marin- och arméinsatser syns för medborgarna på olika sätt i den rådande situationen.

Beslut om eventuell bekämpning baseras på en övervägd bedömning där man avgör om situationen utgör ett omedelbart och allvarligt hot mot rikets säkerhet. Vid bedömningen tas hänsyn till drönarens hot i förhållande till risken för civila.

Försvarsmakten är förberedd för bekämpning av drönare som en del av ett flerskiktat luftförsvarssystem. För upptäckt och bekämpning används bland annat radarövervakning, elektroniska sensorer, jaktflygplan, helikoptrar och luftvärnssystem. Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet kan använda den militära kraft som krävs för att trygga Finlands territoriella integritet.

Bekämpning sker inom Finlands territorium först efter att drönaren har korsat gränsen. Under fredstid kan drönare inte bekämpas i andra staters luftrum eller direkt vid gränsen. Beslut om bekämpning under fredstid baseras på territorialövervakningslagen, och vid eventuell eld beaktas alltid civila säkerheten och risken för följdskador.

Användning av militär makt beslutas i regel av försvarsministeriet under fredstid. Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets uppgift är dock att omedelbart vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa fientlig verksamhet som utgör ett omedelbart och allvarligt hot mot rikets säkerhet.

Drönare kan flyga lågt och långsamt, vilket gör dem svåra att upptäcka. Ingen stat har en hundraprocentig förmåga att garantera att inga drönare når dess territorium.

Radar och sensorer används för att försöka upptäcka drönare. Bilden från markbaserad radar kompletteras med flygburen övervakning.

Flygvapnet ansvarar för att informera räddningsmyndigheten om ett lufthot. Flygvapnet bedömer hotet utifrån fastställda kriterier. Den egentliga varningen av allmänheten hanteras av räddningsmyndigheten.

Av säkerhetsskäl bör man inte fotografera radar eller dela deras positioner, till exempel på sociala medier. Det är bäst att hålla sådan information för sig själv. I övrigt kan man vistas nära radarstationer som tidigare. Eventuella restriktioner, stängsel och personalens instruktioner ska alltid följas. Radarutrustning och personal säkerställer Finlands och finländarnas säkerhet.

Om du hittar en misstänkt drönare eller delar av en på marken, håll ett säkert avstånd och ring 112.

Om du observerar en drönare nära kritisk infrastruktur eller inom ett flygförbudsområde, bedöm situationen noggrant och agera försiktigt. Ring 112 vid behov och rapportera din observation.

Läs mer om hur du ska agera i inrikesministeriets meddelande: Myndigheternas anvisningar vid drönarobservationer - Inrikesministeriet.

Läs mer om drönarflygning och annan obemannad luftfart på Traficoms webbplats: Obemannad luftfart | Traficom.

I dessa situationer bör alla drönare som hittas på marken behandlas med försiktighet och rapporteras till polisen. Det är svårt för en vanlig medborgare att skilja mellan drönare avsedda för militärt eller civilt bruk, eftersom de kan se mycket lika ut.

Som tumregel: Om du ser en drönare som är relativt stor, ungefär som ett litet flygplan, grå eller svart och utan lampor, är det troligtvis en drönare avsedd för myndighets- eller militärt bruk. Observera dock att myndigheter även använder mindre fyrrotorsdrönare för övervakningsuppdrag.

Inrikesministeriet har publicerat omfattande instruktioner: Myndigheternas anvisningar vid drönarobservationer - Inrikesministeriet. Kunskap är en viktig del av beredskapen. Du kan känna dig säkrare och tryggare när du vet hur du ska agera i olika situationer.