I avbrottsprocenten har det inte skett några större förändringar. Den vanligaste orsaken till avbruten tjänstgöring är fortfarande förordnande till tjänstduglighetsklass E. De flesta avbrotten beror på psykisk ohälsa och anpassningsproblem.
För 16,1 procent av januarikontingenten 2025 (1/25) avbröts tjänstgöringen efter utbildningsskedena, vilket är exakt samma bortfall som året innan. De flesta avbrotten sker till följd av förordnande till E-klassen. Av den orsaken avbröts tjänstgöringen för 9,8 procent av januarikontingenten, vilket var något fler (0,6 procentenheter) än i den föregående januarikontingenten.
Från julikontingenterna har det totala bortfallet minskat på längre sikt. I fjolårets julikontingent uppgick det totala bortfallet till 14,9 procent, vilket var den lägsta bortfallsprocenten sedan 2017. Den vanligaste orsaken till avbrotten i årets julikontingent (2/25) var E-klassificering som förordnades för 4,8 procent efter avslutat rekrytskede. För 2,3 procent av kontingenten avbröts tjänstgöringen på grund av byte till civiltjänstgöring och för 1,6 procent till följd av C-klassificering.
Psykisk ohälsa och anpassningsproblem märks i avbrotten
En person som förordnats till E-klassen har konstaterats vara oförmögen till tjänstgöring i 1–3 år på grund av sjukdom, skada, defekt eller svaghet i kroppsbyggnaden. Under de senaste åren har antalet E-klassificeringar ökat. Enligt major Jyrki Kalliola vid Huvudstabens utbildningsavdelning finns det allt oftare faktorer som psykisk ohälsa, ork, anpassning och berusningsmedel i bakgrunden:
– Ungas psykiska symtom märks allt oftare också i beväringstjänsten. De har till exempel svårt att anpassa sig till den nya dygnsrytmen och fungera i grupp.
Enligt major Kalliola följer Försvarsmakten upp avbrotten och vidtar åtgärder utifrån observationerna:
– Vi följer noga upp avbrotten i beväringstjänsten och orsakerna till dem. Uppföljningen av avbrotten hjälper oss att upptäcka utvecklingstrender och förbättra tjänstgöringsförhållandena. Största delen av avbrotten sker under de två första tjänstgöringsveckorna, och vi vidtar olika åtgärder för att underlätta för dem som inleder sin tjänstgöring att anpassa sig till den nya verksamhetsmiljön. Vi lägger till exempel vikt vid saklig behandling av beväringarna och beväringschefernas chefsförmåga. Praktiska exempel på detta är det pilotprojekt kring stödsoldatsverksamhet som startats vid Luftkrigsskolan och Kajanalands brigad. Inom projektet ger beväringar som genomgått utbildningen i stödsoldatsverksamhet kamratstöd, en stödform med låg tröskel som tillhandahålls utöver den professionella hjälpen av socialkuratorer, militärpräster och hälso- och sjukvårdspersonal.
Det här är ändå inte något som bara gäller Försvarsmakten.
– Vi vidtar och funderar ständigt på åtgärder för att stödja och utveckla beväringarnas välmående. Avbrotten återspeglar ändå mer omfattande fenomen i samhället, såsom befolkningens polariserade funktionsförmåga, samhällets allt större mångfald av värderingar och individinriktningen. För att ta itu med dessa frågor krävs samarbete på samhällsnivå, tillägger major Kalliola.
