Ny professur genom donation – Marko Höyhtyä är biträdande professor i teknisk anpassning
”Aloitan tehtävässäni intoa täynnä. Vaikka minulla on jo pitkä kokemus puolustusalan projekteista, niin Puolustusvoimien sisällä pääsen varmasti syvällisemmin asioita edistämään”, Höyhtyä toteaa.
Den första biträdande professorn i teknisk anpassning i Försvarshögskolans historia, Marko Höyhtyä, tillträdde sin tjänst i början av juni. Till sin utbildning är Höyhtyä teknologie doktor. Innan han kom till Försvarshögskolan verkade han i nästan 20 års tid vid Teknologiska forskningscentralen VTT i olika uppgifter, senast som forskningsprofessor.
”Jag tar emot uppgiften med stor entusiasm. Trots att jag redan har lång erfarenhet av projekt inom försvarssektorn ser jag en intern uppgift inom Försvarsmakten som en möjlighet att främja saker på ett djupare plan”, konstaterar Höyhtyä.
Professuren i teknisk anpassning fick sin början år 2023, då ekonomie magistern Tapio Peltomäki från Åbo donerade 600 000 euro till krigsvetenskaplig forskning.
Donatorns syn var att den tekniska omvälvning som man har kunnat observera på slagfälten förtjänar bättre forskning och förståelse.
Kriget i Ukraina har visat att ny teknik mycket snabbt tas i bruk på slagfältet. Detta kommer för sin del att medföra att det uppstår behov även för Försvarsmakten att skapa nya förmågor.
Försvarshögskolans rektor, generalmajor Mika Kalliomaa beskriver donationen som mycket viktig:
”Vi förbereder som bäst Försvarshögskolans nya strategi för nästa femårsperiod. Att säkerställa resurserna för forskningen kommer att utgöra en central del av strategin.”
Professuren säkerställer för sin del, att de officerare som utexamineras från Försvarshögskolan har det kunnande som det framtida försvaret kräver. ”Försvarshögskolans forskning måste hjälpa oss att förstå, vart det militära försvaret är på väg och å andra sidan vad förändringen innebär för den finländska krigskonsten”, sammanfattar Kalliomaa.
Officerarna drar lärdom av den nyaste tekniska utvecklingen
I sin egen forskningsverksamhet har Höyhtyä fördjupat sig i bl.a. frågor som hänför sig till satellitteknik och myndighetskommunikation. Han är intresserad av disruptiva tekniker, dvs. tekniker som förändrar etablerade verksamhetsmodeller.
”Disruptiva tekniker är ett område vars betydelse befinner sig i tydlig tillväxt och för min del strävar jag efter att förbättra samarbetet mellan organisationer och utveckla undervisningen av framtida officerare inom området”, beskriver Höyhtyä. Ur militär synvinkel är centrala disruptiva områden bl.a. rymdtekniken, 6G-nätverken och kvanttekniken.
Enligt honom kan man redan i dag se mycket högklassigt kunnande om disruptiva tekniker i finländska forskningsorganisationer. Även kunnandet om teknisk framsyn har utvecklats och flera doktorsavhandlingar har redan publicerats inom området.
Under det senaste året har man också talat mycket om artificiell intelligens, dvs. AI.
Väpnade styrkor är försiktigare i fråga om att ta i bruk artificiell intelligens, men Höyhtyä kan förutse att AI-teknikens applikationer i allt högre grad kommer att användas även inom försvarssystem.
”Man kan se detta t.ex. inom utvecklingen av autonoma system då man opererar på marken, till havs och i luften samt som en bättre förmåga att observera och identifiera objekt. Framöver kan AI-metoderna också utnyttjas för att snabbt varsebli anfall som riktar sig mot de egna systemen med hjälp av automatisk identifiering av avvikelser”, föreställer sig Höyhtyä.
