Tal vid öppnandet av den 247:a Försvarskursen
Herra ministeri, hyvät 247. valtakunnallisen maanpuolustuskurssin osallistujat, arvoisat kutsuvieraat, hyvät naiset ja herrat! Herr minister, Bästa deltagare i den riksomfattande försvarskursen, mina damer och herrar!
Det nya året togs emot i kallt väder. Det globala säkerhetsläget har emellertid flera oroshärdar. Europa är omgivet av en våldsspiral. Kriget i Ukraina tar inte slut. I Mellanöstern är en ytterligare upptrappning av kriget en reell risk. Det finns också spänningar och instabilitet i Kaukasus, på Balkan och i Nordafrika. Europas närmiljö brinner och pyr på ett sätt som är svårt att förutse men som får långtgående konsekvenser oavsett alternativ utveckling. I en tid då det pågår en global konkurrens mellan flera makter är det svårt för det internationella samfundet att hitta varaktiga lösningar på olika kriser.
Finlands närområde har förblivit militärt fredligt och det finns inget omedelbart hot. Ryssland har meddelat att man kommer att öka sin militära styrka nära vårt lands gränser. Denna typ av reaktion är ingen överraskning. Organisatoriska förändringar, såsom återupprättandet av Leningrads militärdistrikt, kan ske snabbt, men själva uppbyggnaden av nya trupper kommer att ta tid. Nya trupper kräver personal, materiel men också infrastrukturen ska kunna göra det möjligt att öka truppernas antal. Scenariot och tidpunkten för slutet på kriget i Ukraina kommer att påverka tidtabellen för Rysslands omorganisering av sina väpnade styrkor i västlig riktning.
En längre maktpolitisk period ser ut att ligga framför oss. Samtidigt medför klimatförändringen och den tekniska utvecklingen säkerhetsrisker.
I alla realistiska scenarier måste EU göra mer för sin egen säkerhet. Det bör noteras att EU-länder som för närvarande är medlemmar i Nato står för 20 procent av alla Natoländers sammanlagda försvarsutgifter. Detta förhållande beskriver också EU-ländernas andel av Natoländernas militära kapacitet.
Ur militär synvinkel innebär ansvarstagande att man ökar försvarsmaktens förmåga, vilket inte är möjligt utan tillräckliga resurser och att försvarsindustrins kapacitet ökar. I fortsättningen måste det långsiktiga stödet till Ukraina också i allt högre grad basera sig på industrins produktionskapacitet, eftersom material hittills i huvudsak har överlåtits från militära lager.
Bästa åhörare,
Vi har varit fullvärdiga medlemmar i Nato i mindre än 10 månader. Medlemskapet syns på många sätt i Försvarsmaktens vardag, även om vår huvuduppgift att försvara Finland – nu vid behov tillsammans med allierade – inte har förändrats. De nationella försvarsplanerna har samordnats med Natos beredskapsplaner. Som en del av arbetet har utvecklingen av Natos militära ledningsarrangemang utretts med Natos militära myndigheter, särskilt de nordiska länderna, med beaktande av Finlands och Sveriges medlemskap. När det gäller krig är det helt enkelt den mest effektiva kommandostrukturen för att genomföra försvaret av alliansen här i norr. En militär översyn av Natos eventuella närvaro i fredstid i Finland har varit en del av detta övervägande. Beslut om dessa fattas på politisk nivå.
Utöver gemensamma övningar kommer vi också vid behov att samordna med Nato och allierade länder för att uppnå önskad helhetseffekt. En separat helhet planerar att vid behov delta i Natos kollektiva försvar utanför Finlands gränser. Planeringen görs för Natos fredstida uppdrag och även för en artikel 5-situation där det är möjligt att skicka en styrka från Finland för att stödja våra allierade länder om så beslutas.
De trupper som behövs för Natos fredstida uppgifter kan åtminstone i början av medlemskapet bildas enligt samma principer som våra krishanteringstrupper: försvarsmaktens ordinarie personal och vid behov personer som rekryterats från reserven.
Genomförandet av de kapacitetsmål som ställts upp för Finland, dvs. bildandet av trupper som ska användas utanför Finland i situationer enligt artikel 5, förutsätter att försvarsmaktens avlönade personal och reservisttrupperna, vars personal har bindande avtal, ökar sina insatser om så beslutas. Detta förutsätter ändringar i lagstiftningen om tillgången på personal, eftersom ett trovärdigt genomförande av Natos skyldigheter inte kan grunda sig enbart på ett frivilligt system. I jämförelseländerna Norge, Danmark och Estland är arbetstagarnas skyldighet att delta i internationella uppgifter och internationell verksamhet uttryckligen inskriven i lagen. Personalens deltagande i utlandsuppgifter baserar sig dock även i fortsättningen i första hand på frivilligarbete oberoende av bestämmelserna.
Mina damer och herrar,
Värnplikten måste stödjas av medborgarna och utvecklas i takt med tiden. Riksdagens värnpliktskommitté, som lämnade sitt betänkande 2021, föreslog att värnpliktssystemet skulle utvecklas så att det gäller hela åldersklassen. Genomförandet av förändringen som helhet har dock framskridit långsamt.
År 2024 genomförs ett försök med att kombinera uppbåd och urvalstillfällen för frivillig militärtjänst för kvinnor vid regionalbyråerna i Lappland, Nyland och Tavastland. Tjänstgöringen är fortfarande frivillig för kvinnor. Syftet med pilotprojektet är att få erfarenhet av att kombinera uppbåd och frivilliga urvalsarrangemang för kvinnor.
Utvecklingen av uppbådet behandlas av arbetsgruppen för utveckling av uppbåden, som lämnar sin rapport inom kort. Utvidgningen av uppbåden kräver lagändringar. Vi får hoppas att tidtabellen inte förlängs ytterligare.
Polariseringen i samhället har redan under en längre tid synts i det fysiska och psykiska tillståndet hos unga som uppnår uppbådsåldern. För att bättre kunna beakta individuella hälsofaktorer och för att mer exakt avgöra vilken typ av roll en ung person kan ha, håller vi på att förnya bedömningen av tjänstgöringsdugligheten. Idag utbildar vi beväringar för mer än 600 olika uppgifter, där de fysiska kraven delvis skiljer sig åt. Målet är att allt fler beväringar ska kunna fullgöra sin tjänstgöring i uppgifter som kombinerar både personens tjänstgöringsduglighet och försvarsmaktens behov. Hälsoundersökningens resultat om den ungas hälsotillstånd och helhetssituation kan utnyttjas även inom den civila hälso- och sjukvården till exempel vid bedömning av nödvändiga stödåtgärder. Vi strävar också efter att sporra till en aktiv livsstil hos alla unga, eftersom fysisk och mental kondition vanligtvis går hand i hand.
Bästa deltagare i den nationella försvarskursen,
Även om det globala säkerhetsläget är dåligt och framtidsutsikterna är diffusa, har vi i Finland god beredskap att trygga Finland – vid behov tillsammans med våra allierade.
Under åren efter det kalla kriget gav vi inte upp den nationella beredskapen ens i tider av djup fred. Även om det också finns utrymme för förbättringar, vill många länder nu lära sig av Finland.
Under de senaste veckorna har i vissa europeiska länder det talats om risken för krig. Som jag ser det har dessa anföranden i första hand syftat till att provocera det egna samhället att ägna mer uppmärksamhet åt åtgärder som specifikt har att göra med beredskapen.
Jag hoppas att den nationella försvarskursen ytterligare stärker er övertygelse om att Finlands säkerhet är en angelägenhet för oss alla. Var och en kan påverka hur man tryggar sin egen, sin närståendes och samhällets säkerhet.
Jag önskar er hjärtligt välkomna till den riksomfattande försvarskursen, där ni har möjlighet att fördjupa er i och diskutera både dagsaktuella säkerhetsfrågor som berör vårt land och frågor som berör det militära försvaret.
