Tal vid öppnandet av den 244:a Försvarskursen

Tal vid öppnandet av Försvarskursen MPK244 6.3.2023

Herr minister, Bästa deltagare i den 244:e riksomfattande försvarskursen, mina damer och herrar!

Mer än ett år har gått sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes. Sedan i höstas har kriget alltmer varit ett utnötningskrig, där Ryssland riktar in sig på hela det ukrainska samhället. Det verkar som om själva krigföringen står inför ett betydande skede under våren och sommaren. Det är dock fortfarande svårt att se slutet på kriget. Det utdragna kriget och de växande förlusterna på båda sidorna, för också med sig osäkerheter som kommer att påverka framtiden.

Det ukrainska folkets vilja att försvara sitt land och samhällets motståndskraft mot kriser, liksom det västerländska samhällets politiska, ekonomiska och militära stöd, har varit försvarskrigets nyckelfaktorer. Ukraina har fått stöd på ett sätt som har överraskat Ryssland.

De minskningar av försvarsresurserna som gjorts sedan kalla krigets slut påverkar dock det sätt på vilket försvarsmateriel som används och lagras av västvärldens väpnade styrkor tillhandahålls. Försvarsindustrin anpassade sig för att möta den minskande efterfrågan efter kalla kriget. Efter invasionen av Krim förändrades riktningen i Europa, men som nu har sagts, inte tillräckligt. Dessutom sker etableringen av nya produktionslinjer för att möta den ökade efterfrågan efter den ryska invasionen, utbudet av komponenter som behövs för produktion och förvärvet av nödvändig kvalificerad arbetskraft, inte att ske över en natt.

Finland har stött Ukraina på ett betydande och mångsidigt sätt med försvarsmateriel och genom att delta i utbildningen av ukrainare. Utbildningsstödet förlängs i linje med de beslut som fattades förra veckan.  

Materiellt stöd till Ukraina samordnas i internationella grupper så att det gemensamt bildade stödet bildar en funktionell helhet när det gäller Ukrainas behov.

Det är uppenbart att stödet till Ukraina måste fortsätta i den nuvarande situationen. När det gäller stödet i Försvarsmaktens propositioner beaktar vi alltid behoven hos Finlands nationella försvar. 
Vi bedömer från fall till fall hur den överlämnade prestationen kan ersättas och den tidsram inom vilken den utbytbara prestationen är operativt tillgänglig. Vi är ett så kallat frontlinjeland, som måste beaktas när man bedömer risker och möjligheter. Västländernas försvarsmaterielstöd till Ukraina kommer att vara särskilt synligt i utförandet av olika länders markstyrkor under de kommande åren. Även ur denna synvinkel betonas vårt eget ansvar för försvaret av vårt land även som Natomedlem.

 
Bästa åhörare,

Situationen, som har förändrats till följd av den ryska invasionen, påverkar också den globala världsordningen – och påskyndar den förändring som redan pågått under lång tid med stärkandet av Kina. Kina och Ryssland vill förändra den världsordning som uppstod efter kalla kriget. En mångfacetterad stormaktstävling baserad på traditionell maktpolitik pågår, med syfte att maximera det egna inflytandet. Konkurrensen i olika verksamhetsmiljöer tar sig bland annat uttryck i intressesfärer, kapplöpningen om Arktis användbarhet och förnekandet och militariseringen av den fria användningen av havsområden, rymden och cyberrymden. Stormakterna undviker direkta ömsesidiga krigsladdade konflikter, men annars har tröskeln för användning av militärt våld sänkts, vilket kriget i Ukraina visar.

Relationen till Ryssland är strategiskt viktig för Kina i den globala stormaktskampen mot USA. Vi är alla väl medvetna om att Ryssland och Kina har stärkt sitt ömsesidiga samarbete under de senaste åren. Samtidigt har Kina ekonomiska intressen i väst, som Kina måste ta hänsyn till i sina handlingar. Japans beslut att avsevärt öka sina försvarsutgifter kan också påverka Kinas politik.

Sedan första världskriget har Förenta staterna lämnat ett betydande bidrag till den europeiska säkerheten. Som ett resultat av år av Kinas konsolidering började USA i cirka tio år att flytta fokus för sin militära verksamhet till Stilla havet, delvis på bekostnad av det europeiska försvaret. Men ockupationen av Krim och kriget i Ukraina har återigen fört USA in i Europa som säkerhet. Tiden kommer att visa hur skiftet av geopolitiskt fokus till Asien kommer att påverka USA: s militära närvaro i Europa.

En effektiv och nära transatlantisk länk för Europas säkerhet kommer att fortsätta att vara avgörande i framtiden. Europa självt måste dock göra mer för sin egen säkerhet. I den nuvarande situationen är huvuddelen av Nato-ländernas militära kapacitet icke-europeisk. 

Förutom stormakterna påverkas den förändrade världsordningen och säkerhetsläget också av regionala aktörer som vill stärka sin egen ställning och icke-statliga aktörer med alltmer sofistikerade militära förmågor till sitt förfogande. 

Det kan också antas att klimatförändringarna kommer att få dominoeffekter på samhällenas stabilitet och säkerhet, förutom att de orsakar geopolitiska spänningar när konkurrensen om att frigöra naturresurser intensifieras.  

Som en slutsats att dra av situationen i vår verksamhetsmiljö kan man säga att världen först och främst går i en svårkontrollerbar och oförutsägbar riktning. Vi lever i ett instabilt decennium där snabba förändringar i säkerhetsläget behöver återställas. För det andra blir kraven på säkerhet och försvar allt mer mångfacetterade och allt större. Säkerhet, försvar och motståndskraft kräver mer investeringar. Det verkar som om detta som ett resultat av kriget i Ukraina nu är allmänt förstått. 

Ärade åhörare,

Vårt geografiska läge och även vår historia som gränsgranne med Ryssland har styrt de väpnade styrkornas långsiktiga utveckling. Inom ramen för de resurser som ställts till förfogande har Finlands försvar under lång tid utvecklats i en säkerhetsmiljö som den vi nu står inför. Rysslands aggression och observationer av krigföring har bidragit till de rätta grunderna för utvecklingen av vår försvarsförmåga. Grundstrukturen i vårt system är i ordning. Den massiva användningen av eld i kriget i Ukraina, långskjutande vapen, användningen av ett drönarvapen och användningen av innovativa vardagslösningar för att stödja försvaret är också frågor som vi har identifierat. Kriget har också stärkt vår syn på att finländsk militär utbildning är effektiv.  

Den betydande tilläggssatsning som regeringen beslutade om i våras – knappt tre miljarder för 2022–2027 – kompletterar de brister som uppstått på lång sikt och uppfyller de krav som den förändrade situationen ställer.  Vi upphandlar bland annat pansarvärns- och luftvärnsvapen, stridsutrustning, artilleri- och raketgevärsammunition, fältunderhållsmaterial samt sjö- och luftvärnsrobotar. Lagren av ammunition och reservdelar kommer att öka permanent. Personal- och repetitionsutbildningen kommer också att utökas.  

Natomedlemskapet minskar inte kraven på vår militära förmåga. Vi har själva ett huvudansvar för att försvara Finland. Med medlemskapet kommer kraven på snabb tillgång till trupper, i synnerhet för kollektiva försvarsuppgifter, att öka. I framtiden måste Finland vara berett att bidra med trupper till Natos styrkeuppbyggnad som kan genomföras snabbt. Detta kommer att påverka vår nuvarande truppstruktur och personalbehov. De flesta av dessa påverkar utvecklingen av våra markstyrkor. De nödvändiga förändringarna kommer att göras enligt en tidsplan som är meningsfull för oss.

Medlemskapet i Nato minskar inte heller betydelsen av bilateralt eller multilateralt samarbete till förmån för detta. Det kommer att fördjupas särskilt med våra Nato-grannar och andra allierade som delar gemensamma intressen. Soldaternas perspektiv på detta samarbete ligger mycket nära praktiken – hur vi agerar tillsammans i olika säkerhetslägen.

Med Natomedlemskapet står vi inför en ny era. Försvarsmakten är väl förberedd för att ta de sista stegen som krävs för en militärallians. Det finns fortfarande arbete att göra, men den systematiska och analytiska utvecklingen av Finlands försvar, som har pågått i årtionden, och det nära samarbetet med Nato och partnerländerna ger oss en god förmåga att fullgöra de uppgifter som vi har tilldelats, både när det gäller nationellt och kollektivt försvar.  

Bästa deltagare i den nationella försvarskursen,

Med utvecklingen av teknik har konflikternas natur förändrats. Informationspåverkan och cyberattacker är vanligt förekommande, och individer, företag, media, regeringar och internationella organisationer påverkas. Gränsen mellan krig och fred är suddig. Men traditionell konventionell krigföring försvinner inte, vilket kriget i Ukraina har visat.

I en så komplex miljö behövs en bred förmåga för att hantera säkerhetsrisker. Krisförebyggande är i allt högre grad en fråga för staten och samhället i stort. 
Finlands övergripande säkerhetskoncept är ett bra svar på hanteringen av säkerhetsutmaningarna i dagens värld. Grundtanken är att förbereda en samordnad användning av alla gemenskapens resurser i en krissituation. 

Dagens snabba och oförutsägbara värld ställer stora krav på ledarskap i framför allt krissituationer, så att alla tillgängliga resurser kan användas proaktivt och på ett sätt som är anpassat till situationen. Denna ledarskapsförmåga måste skapas redan i normala termer. Försvarsmaktens lokalförsvarsövningar, där andra myndigheter deltar, ger möjlighet till detta på regional och lokal nivå. 

Total säkerhetskonceptet måste utvecklas i tiden. Jag hoppas att ni som kursdeltagare bidrar till detta arbete med er egen kompetens.

Ert deltagande i den riksomfattande försvarskursen är fortfarande ett bevis på att vårt lands säkerhet i hög grad upplevs som en uppgift som angår oss alla.

Jag önskar er varmt välkomna till den riksomfattande försvarskursen. Ni kommer att genomgå kursen i en situation som säkerligen motiverar er. Under kursen har ni möjlighet att fördjupa ert kunnande med övningar och diskussioner.