Tal av den som tog emot Försvarsmaktens fanfestparad den 4.6.2025
.jpg/6f5ac5ad-8dd8-dbd6-e664-4d8575c7224e?t=1749031836366&width=1200)
Kommendören for Flygvapnet, generalmajor Timo Herranens tal vid Försvarsmaktens fanfestparad den 4 juni 2025.
Värderade veteraner och lottor från våra krig, inbjudna gäster, medborgare och paradtrupper,
Temat för årets parad ”Ett tryggt Norden – Luftförsvaret 100 år” döljer inom sig tre betydande teman. För det första betydelsen av luftförsvaret, för det andra vår långa och framgångsrika tradition av samverkan mellan luftvärn och luftmakt, samt för det tredje Nordens geopolitiska betydelse och det nordiska samarbetet.
Jag börjar med betydelsen av luftförsvaret. För fjärde året härjar ett storskaligt krig i Ukraina. Kryssningsrobotar, tiotusentals glidbomber och drönare är vardag också långt utanför frontlinjen. Trots år av hänsynslöst bruk av militärt våld har Ryssland inte kunnat förstöra Ukrainas luftförsvar som varje dag skyddar samhället efter bästa förmåga. Förutom luftvärnsinsatserna är det viktigt att varna befolkningen samt att minimera effekterna av attackerna eftersom ingen kan avvärja alla hot. Mitt i kriget fortsätter samhället att fungera och anpassar sig efter förhållandena.
I dag kan luftherravälde och skydd av de egna trupperna och samhället endast uppnås med ett effektivt samordnat luftförsvar som består av olika system. Vi finländare förstår detta väl. Styrkan i vårt luftförsvar ligger i samverkan - att jobba tillsammans är vår superstyrka. Det år också hela Finlands superstyrka. Totalförsvaret är ett etablerat begrepp i Finland och vår försvarsvilja är bäst i världen. Såväl bland unga som äldre.
Vi har långa traditioner av samordning av jaktförsvar och luftvärn. Luftförsvaret har utvecklats och utvecklas långsiktigt. För tillfället utgörs de centralaste faktorerna av att ta i bruk multirollsjaktplanet F–35 och David’s Sling-luftvärnssystemet tillsammans med avvärjningsförmågan hos obemannade system. Såväl F–35 som David’s Sling erbjuder bästa möjliga stridsförmåga för den finländska miljön. Våra digitala och krypterade ledningssystem möjliggör samordnade avvärjningar på ett till och med globalt sett progressivt sätt.
På dagens och morgondagens stridsfält betonas försvarsgrenarnas gemensamma strid samt utnyttjandet av rymden, det elektromagnetiska spektrumet och cyberverksamhetsmiljön. Av dessa ligger för tillfället utvecklingen av samarbetet luft-mark och rymdfunktionaliteter i brännpunkten. Ensam kan ingen försvarsgren vinna striden och tre gånger ett är minst fem.
För det andra ska jag behandla vår historia som karakteriseras av våra krigsveteraners hjältedåd. Tack, Hannes och Pentti!
I år fyller det finländska luftvärnet 100 år. Samtidigt, tillsammans med det 107-åriga Flygvapnet, når det finländska luftförsvaret en verklig milstolpe. Luftvärnet fick visa sin förmåga i avvärjningen av stormbombningarna mot Helsingfors år 1944 under fortsättningskriget. Då försökte Stalin lösgöra Finland från kriget genom att bomba Helsingfors. Så blev det inte. En betydande luftvärnsstyrka hade upprättats till skydd för Helsingfors, med en särskild ledningsstruktur och teknisk skicklighet. Luftbevakningsradar hade också tagits i bruk som en ny framväxande förmåga. Tack vare luftvärnets spärreld och avskräckningen som Me 109 G-jaktplanen som opererade från flygfältet i Malm skapade, föll bomberna inte ner på Helsingfors.
Också bragderna av våra flygaräss söker fortfarande sin like. Fast Stalin före vinterkriget ansåg att Finland inte ägde någon luftmakt på grund av bristerna i bombplansflottan, förmådde vårt flygvapen åsamka tunga förluster för de sovjetiska bombflottiljerna. Karelens flygflottiljs traditionsenheter sköt ensamma ned över 1000 sovjetiska bombflygplan. Då, som i Ukraina nu, kunde resurser koncentreras på de viktigaste funktionerna och i taktiken kunde man effektivt utnyttja de befintliga underlägsna medlen. Det friktionsfria samarbetet mellan mekaniker och piloter samt gemenskapskänslan garanterade framgången i luften. Samtidigt som våra hjältar stred i främsta frontlinjen.
Endast genom att granska tidigare strider förs nästa krig med medel från det förra. Historien, erfarenheten och verksamhetskulturen utgör ändå en solid grund för att utveckla funktioner med beaktande av förändringen av stridsfältet och framtida teknologiska utsikter. En långsiktig, planmässig utveckling i kombination med snabba och smidiga innovationer samt erfarenheter från stridsfältet är viktigt.
För det tredje lyfter jag upp att Nordens betydelse ökar parallellt med betydelsen av de arktiska områdena i den globala säkerhetsutvecklingen. I och med Nato-medlemskapet är vi inte längre ensamma och vi kan friktionsfritt utveckla vårt försvar tillsammans med våra närmsta grannar och på så sätt svara på förändringarna i vår säkerhetsmiljö. Det nordiska samarbetet utgör en central del av utvecklingen av Natos försvar och avskräckning. Ur luftförsvarets perspektiv utgörs spetsen av utvecklingen uppbyggandet av en nordisk ledningsförmåga för luftoperationer. Vårt mål är att vi strider som en enhetlig luftmakt i alla lägen. Det nordiska luftoperationscentret som i år inleder sin verksamhet i Bodø skapar förutsättningar att tillsammans leda luftförsvarets resurser i det nordiska området. Det erbjuder också en plattform för utvecklingen av strukturerna i Natos luftförsvar. Ett starkt Norden är garanti för att vi bär vårt ansvar för hela Europas säkerhet. Det uppmärksammas och uppskattas såväl i Europa som på den amerikanska kontinenten.
Till sist konstaterar jag att trots att vi är en del av Nato är det i sista hand vi själva som ansvarar för vårt eget försvar. Det är en lättnad att kunna konstatera att Finland varit vaket. Vårt förvar har utvecklats målmedvetet och långsiktigt – inte med trendenliga tvärsvängar utan förutseende och preciserande enligt läget.
Av också egen erfarenhet vet jag att försvarsviljan, beredskapen och samarbetet lever starka i hela samhället här på Saimens stränder. Jag tackar Kuopio som ska fira sin 250-årsdag och hela landskapet för ett orubbligt stöd till Karelens flygflottilj.
Paradtrupper: när jag ser på här er framför mig, kan jag med stolthet konstatera att luftförsvaret kommer att trygga Norden också de följande 100 åren.
Låt oss höja ett trefaldigt leve för fosterlandet!