Kommendören för flygvapnet tal vid Riksparaden på försvarets fanfest

Generalmajor Juha-Pekka Keränens tal i Jyväskylä 4.6.2023

Ärade krigsveteraner, bästa gäster, soldater, mina damer och herrar 
Aldrig mera ensam! Denna önskan av så många veteraner med erfarenhet av kriget såväl i striderna som på hemmafronten, framhävd också i offentligheten av general Adolf Ehrnrooth, har nu gått i uppfyllelse.

Vi firar försvarets fanfest för första gången som Nato-medlem här i Jyväskylä – Flygvapnets huvudstad. Jyväskylä är en ypperlig stad för Finland att inleda firandet i, som en ny medlem i Nato. Flygvapnet är en ung försvarsgren jämfört med marinen och armén och ända från början har vi bildat starka nätverk med våra internationella partners. I luften agerar man tillsammans inom samma område i realtid, vilket redan från första början har gjort att systemen, kommunikationen och tillvägagångssätten har standardiserats. Detta ses konkret också i dag.

Medlemskapet i försvarsalliansen stärker Finlands säkerhet och Finland i sin tur stärker alliansen säkerhet. Republikens president konstaterade under Finlands NATO anslutningsceremoni, att Finland blir en pålitlig allierad, som stärker den regionala stabiliteten med sina egna prestationsförmågor. Finland är engagerad i alla Natoländers säkerhet. Överbefälhavaren gav tydliga riktlinjer för utvecklingen av försvarsmakten som ny medlem.

Medlemskapet i Nato minskar inte kraven på våra militära prestationsförmågor. Vårt geografiska läge och en lång gemensam gräns med Ryssland ställer speciella krav på vårt land. Som medlem i Nato har vi engagerat oss till utvecklingen och upprätthållandet av den nationella och gemensamma försvarsförmågan mot väpnat anfall. ”En för alla och alla för en” – principen ger vårt försvar betydligt mer kapacitet och höjer den preventiva tröskeln mot användningen av militära maktmedel. 

Nato-fördraget utvidgar dessutom finländarnas verksamhetsfält och hållning till hela säkerhetssamfundets försvar. Nato betonar 360 graders insatsberedskap för alla medlemmars skydd. För oss finländare medför detta nya krav angående uppgifterna inom det kollektiva försvaret. Konkret, Finland skall i fortsättningen ha snabbinsatsstyrkor för Natos behov. Detta påverkar Försvarsmaktens truppstruktur och personalbehov.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har konkretiserat krigets grymhet för den breda allmänheten. Tanken om ett snabbt krig med minimala skador på civila, har visat sig vara en villfarelse. Även mängden av förstörelse har betydelse. För finländarna har detta varit en självklarhet. Krigen har under vår självständiga tid förts på vårt territorium.

Detta har lärt oss att fungera effektivt som ett samhälle. Modellen för övergripande säkerhet fungerar bra, och efter Rysslands anfall mot Ukraina, har den väckt intresse bland våra bundsförvanter. En fråga, som upprepas ofta, är om alla finländare verkligen är förpliktade att delta i försvaret. Ett annat respektingivande faktum är vår höga försvarsvilja. Ukrainare visar i praktiken prov på vad man kan åstadkomma med hög försvarsvilja och utländskt understöd. I Finland håller vid fast vid beprövade strategier – medan vi förbereder oss för det värsta.
Det är självklart att allmän värnplikt även i framtiden kommer att utgöra grunden för vårt försvarssystem. Nya möjligheter uppkommer säkert för värnpliktiga bland de uppgifter som Nato medför. Uppgifterna i Natos kommandstruktur, deltagandet i uppdrag som förutsätts av den preventiva avskräckningen samt militär övningsverksamhet för uppgifterna inom det kollektiva försvaret, dvs. artikel fem, erbjuder stampersonalen, reservister och värnpliktiga nya möjligheter. Vi får inte ha för bråttom, utan tillsammans med Natos olika ledningsorgan planlägger vi den bästa strategin. Även ny lagstiftning behövs.

Bästa åhörare, det internationella samarbetet har ökat betydligt. Finländsk militär deltog i den största krigsövningen i årtionden i Sverige. I Finland har det ordnats övningar som omfattar varje stridsrum och alla försvarsgrenar. Finländarna klarar sig bra, speciellt här på hemmaplan. Detta gäller stampersonalen förstås, men även beväringarna och reservisterna har klarat sig utmärkt. Den höga utbildningsnivån i Finland, ungdomarnas språkkunskaper och förmåga att framträda inför publik samt soldatens grundutbildning är en bra utgångspunkt för verksamheten med partnerna.

Vi har säkert ett och annat att lära oss också. Vi ska förstå medlemsländernas säkerhetsmiljö och -lösningar, kunna arbeta i Nato-staber och som en del av trupperna, samt skapa en strategi för hur vi koncentrerar våra trupper till stöd för bundsförvanterna.

Inom Flygvapnet har jag och de nordiska kollegorna förbundit oss till att använda våra prestationsförmågor, luftstridskrafterna som en helhet. Tillsammans bygger vi upp en strategi, som möjliggör användningen av hela flottan med 250 moderna jaktplan på ett effektivt sätt såväl i normala som kris- och undantagsförhållanden.

Temat för årets fanfest är ”Starka tillsammans – i luften, på marken och på havet”. Samarbete mellan försvarsgrenarna och samoperationsförmågan har redan länge varit på god nivå. Pohjanmaa-klassen och F-35-flottan som tas i bruk i Marinen och Flygvapnet förbättrar vår förmåga att agera tillsammans. Luftförsvaret förstärks även av det nya systemet David´s Sling, som avsevärt förlänger luftvärnets räckvidd. Tilläggssatsningar skall göras i framtiden också. 
Prestationsförmågorna skall vara i balans och nästa i tur är markförsvaret. Inom Försvarsmakten granskar vi vilka förmågor och trupper behövs i framtida markoperationer. Vi litar på vårt kunnande.

Starka tillsammans betyder också att modellen för övergripande säkerhet fungerar även i framtiden. Försvarsmakten är för sin del engagerad i samarbetet mellan myndigheterna, näringslivet och organisationerna.

Soldater, låt oss utbringa ett trefaldigt eläköön (leve) för fosterlandet, våra bundsförvanter och det ukrainska folket: ”Eläköön, eläköön, eläköön”! (”Hurra, hurra, hurra!”)